Bearbeta
Jag bearbeta fortfarande sorgen och ångesten över svala... Jag har märkt att en balans att ha saker att göra och få vara ifred funkar bäst... Jg måste vara sysselsatt för att inte tänka ihjäl mig på allt samtidigt som jag måste få min gegen tid att verkligen gråta ut mig, för gråter gör jag varje dag..
Jag tycker jobbigast är när jag är på gården där jag hade Svala. Idag hade Lindas häst gjort illa sig. Jag fick så ont i magen av allt de, allt drogs upp igen och jag förstår Lindas oro dock tror jag inte hon ska behöva oroa sig Keara tror jag kommer klara sig fint. Hon är ju i sin bästa ålder då dom läker fort och har bästa förutsättningarna..
Åh gud vad jag saknar Svala, min änglahäst!!
När jag fick hem henne såg hon inte mkt ut för världen en liten ponnyhäst med lite fjun till pannlugg och man (eksemen som gjort de). Hon ville inte bli fångad, det gick inte ta i tyglarna då reagerade hon med frustration m.m.
Jag köpte henne som lulla runt häst men hon blev så mkt mera än så. Från att mest grissepassat till att i år starta vi våra första tävlingar i lättaklasser. Hon var så duktigt. Jag gav mig fan på att hon inte skulle behöva lida så av eksemen så jag smörjde och dona med allt möjligt och nu den sista tiden hade hon fått myycket man och såg jättefin ut.. Körde in henne gjorde jag med och jävlar vilken snäll, trygg och rolig körhäst hon var min pärla..
Jag har så mycket minnen från vår tid båda bra och dom då man velat gett upp men jag är så glad för alla dagar jag fått med henne.. Vi hade mkt dispyter från början innan vi börja förstår varandra men sedan var de bara vi så var det! Även fast hon inte var den mest sociala hästen jag träffat så inser jag såhär i efterhand vad mkt hon gav mig och hur mycket sällskap hon var åt mig för nu ät de TOMT!
Det som nog gör att jag inte kan gå vidare så lätt är nog för jag tycker Svala blev så felbehandlad hennes sista timmar.. Hon och ingen annan häst är värd det.. De får inte gå till så.. Är så sjuuukt besviken på veterinärerna och jag kommer inte släppa detta förens det blivit nån rättvisa av detta!
Hur gick ni vidare efter att era hästar lämnat detta jordelivet?
Sorg arbete...
Den 28/8-2013 dvs för två dagar så förlora jag min underbara vän.. Nu när hon inte finns s finns lite mer tid som ja tänkte försöka lägga på min och hennes gamla blogg. Försöka underlätta sorg arbetet..
Under dessa dagar har de varit mkt tårar, funderingar, ilska och ångest! Jag mår helt ärligt helt piss... MIN SVALA, VARFÖR MIN SVALA???
Dumma veterinärer, dumma foder, dumma allt..
Jag är iaf så lyckligt lottad som haft så underbara nära och kära och bekantskapskrets.. All hjälp, all stöttning osv.. Jag kan ännu inte släppa att om jag gjort vissa saker kunna rädda min häst. Kanske var de ngn tabbe man gjorde som kanske kunnat ändrat historian, vem vet?
Svala jag döööör snart utan dej, svala hjälp mig nu... Kom hem igen... Jag och Bitter saknar dig så fruktansvärt, du var ju våran tjej..
Jag och Svala skulle tävla i kraftur tävlng nu i september.. vi skulle starta i våran försa p2.. Hon hade fåt en sån jäääääääävla pass på slutet.. de var meningen att ngn skulle filmat den men så blev hon sjuk men fina vän..
För tillfället orkar jag inte skriva om allt som hänt men min fina vän som funnits vid min sida hela tiden har skrivit så bra om det så läs om de här www.mittangsull.blogg.se
You'll remember me when the west wind moves upon the fields of barley.
You'll forget the sun in his jealous sky as we walk in fields of gold.
So she took her love for to gaze awhile upon the fields of barley.
In his arms she fell as her hair came down among the fields of gold.
You'll forget the sun in his jealous sky as we walk in fields of gold.
So she took her love for to gaze awhile upon the fields of barley.
In his arms she fell as her hair came down among the fields of gold.
